Cinerama

söndag, mars 30, 2008

Det perfekta mordet

Filed under: Okategoriserade — Taggar:, , — cineramablog @ 21:11


 

 

Från dåtidens publika avrättningar till dagens mysmord i Midsomer så fortsätter mord att fascinera oss. Men hur ser egentligen det perfekta mordet ut? På nätet finns mängder av uppslag på hur man kan dribbla bort polisen då man planerar det perfekta mordet, någon föreslår att man ska se till att samla ihop sperma från runkbås och kladda ner offret med vilket kanske inte känns så väldigt raffinerat…

 

Men det gäller att inte avslöja för mycket om sina mordiska does and dont’s. I september förra året dömde polsk domstol författaren Krystian Bala till 25 års fängelse för mordet på sin ex-frus älskare, affärsmannen Dariusz Janiszewski. Sju år tidigare hittades Janiszewski mördad vid floden Oder i Polen. Polisen kunde varken hitta motiv eller mördare. Av en slump kom det in ett anonymt tips till utredarna som uppmanades att läsa Balas thriller Amok som kom ut 2003. Boken visade sig vara en makaber trofé över mordet på Janiszewski som räckte som bevis för att fälla Bala. Denna makabra historia lyfter verkligen deckargenren till en helt ny nivå.

 

Mitt personliga favorittema vad gäller det perfekta mordet är ”byta mord”-genren med Patricia Highsmiths mäterverk Strangers on a Train (Främlingar på tåg) som stilbildande. Det finns även böckerna Mitt mord är ditt av Nicholas Blake och Kära Agnes av Håkan Nesser mfl. Inom filmgenren är det Alfred Hitchcocks filmatisering av Highsmiths mästerverk som stannar i minnet. Filmen har bivit en referenspunkt inom samtidskulturen och refereras till i många filmer, bl.a Woody Allens Matchpoint från 2005. 

 

Alfred Hitchcock blev stormförtjust när han läste Highsmiths bok och köpte omgående filmrättigheterna. Raymond Chandler började skriva om boken till filmmanus men hamnade i bråk med Hitchcock och det blev istället Hitch själv och Ben Hetch som slutförde manusarbetet.

 

Stranges on a Train hade filmpremiär 1951 och är ett helt superb film, estetiskt såväl som dramaturgiskt. Historien är genial i all sin enkelhet med två främlingar som möts på ett tåg, grabben hela dan Guy Haines (Fraley Granger) och den bestialiske psykopat-narcissiten Bruno Anthony (Robert Walker). På tåget börjar Bruno gå loss och prata sig varm om hur man skulle begå det perfekta mordet genom att helt sonika ”byta” mord med varandra.

 

Walkers minutiösa minspel, stalkerstilen och hans psykopatiska narcissism får mig att resa ragg. Han är helt fantastisk! Dessvärre avled Walker bara några månader efter filmpremiären då han blandade alkohol med utskrivna droger från läkaren. Men vilken sista rollpresentation! Det här är psykopaten som nummer ett i mitt tycke! Ni får gärna höra av er till mig om ni har andra att nominera till tidernas bästa filmpsykopat.

 

Filmen finns i två varianter, en brittisk och en amerikansk. Den brittiske varianten ska enligt utsago innehålla mer av homoerotik mellan Bruno och Guy. Avslutningsvis vill jag bara säga som i trailern till filmen:

 

”You will talk to your friends about this movie. But you will never again talk so strangers on a train.”

 

Guy Haines ((Fraley Granger) och Bruno Anthony (Robert Walker) möts på tåget.

 


/Lotta

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: